I programmet talade en auktionist Höök om värdet på alla saker som finns och har funnits på gårdarna. Den mannen stod framför mig i bankomatkön häromdagen (wow, en kändis!). Han jobbar ju i Järvsö.
I programmet talade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (moderat, stackars människa) på Gästgivars i Vallsta som en del i invigningen av världsarvet.
Detta skedde förra året. Samtidigt som jag befann mig i trakten; men var det någon som tänkte på att det kunde vara intressant att åka dit? Eller ens visste om att det hände? Nej då, det fick jag läsa om i tidningen dagen efter... Nu var det kanske ingen större upplevelse i och för sig.
Jag har ju varit där förr.
Been there, done that, som vi säger nuförtiden.
Men det är det som är så slående när man kommer upp till Hälsingland.
(Inte att man inte bryr sig).
Synen är lika skön varje gång. I det relativt kuperade landskapet står stolta huvudbyggnader med ståtliga farstukvistar, omringade av ett otal mindre byggnader. Ladugårdar, stall, festhus, tvättstuga, förråd, walk-in-closet... Lador på ängarna, härbren som svävar en bit ovanför marken (så inga djur skulle kunna ta sig in och äta upp den goda maten). Mycket åkermark och så de blånande bergen runt alltihop och genom dalen slingrar sig den undersköna älven Ljusnan. Halleluja!
Titta här vad jag hittade: Låkanderses till salu. Vassego´ och lägg ett bud!
Dagens citat:"Ett gästfritt hem är sällan gästfritt."
Dagens gilla: Gamla vänliga välmående hus. Breda golvplank att välkomna mig hem. Luft som går att andas.
2 kommentarer:
Tänk vilka fynd det finns att göra i alla dessa uthus och annat, saker som ställts undan och glömts bort!
Ja, jag önskar jag ägde en hälsingegård : )
Skicka en kommentar