21 augusti, 2015

Bok

Har precis läst ut "Konsten att höra hjärtslag" av Jan-Philipp Sendker.
Jag uppskattar verkligen att läsa en bok som utspelas i Burma, man ser landskapet och husen framför sig. Känner värmen och ser människorna.
Fin kärlekshistoria.

Men... det haltar lite på slutet.
Varför lyder man en okänd släkting?
Varför skrev han aldrig några brev från New York?! Helt ofattbart för mig. Och det gör ju att betyget sänks. Böcker måste ju hålla ihop hela vägen! Det får inte bli ologiskt. Basta!

Då miljöbeskrivningar nästan blir det viktigaste för mig i böcker (finns det böcker med den inriktningen? Förutom reseböcker?) tyckte jag ändå om boken.
Gillade också lugnet jag erfor vid läsandet. 
Det är lätt att dra paralleller till "Lyckan, kärleken och meningen med livet"
(Eat Pray Love) av Elizabeth Gilbert. Jag är väl en sucker för exotiska miljöer och livsfunderingar.

Inga kommentarer: