18 juli, 2016

Katstrofsommar

Det är inte mycket som kan få mig så låg som kallt, blåsigt, molnigt sommarväder. Direkt deprimerande. Sliter den lilla energin jag hade ur kroppen.
Men, en son som kissar ner sängar och soffor varje dag gör sitt till.
Och en sambo, som när semestern kommit, unnar sig att träna VARJE dag istället för varannan dag, lättar inte på huvudvärken precis.
Hur tiptop känns det inte då att få åka till Malmö och bo på hotell i två nätter?!
Humöret på topp och vädret är väl säkert lika osäkert därnere som här.
Men miljöombyte! Halleluja!

Ja, men ta och gör lite cykelutflykter då, tänker du. 
Visst, en god tanke. Men efter att sonen fått en snabb damcykel sticker han iväg ifrån oss, alternativt som igår vid affären, går han iväg och lämnar cykeln!
Så nej, det går inte att cykla iväg någonstans känns det som.
Det känns som om han har tagit oss som gisslan.
Ja, en sån här skulle ju funka! (Bild:Sprakfåle)
För övrigt får vi "nej, jag vill inte", som svar på de flesta propåer.
Han är förvisso en typisk tonåring som inte vill någonting, men som dessutom gör lite som en bebis - kissar när det behövs oavsett var han befinner sig.
Men sätt på honom blöjor då, tänker du.
Men han är ju inte dummare än att han kan ta av dem... och dessutom känns det som om man gör honom mindre än han är. Väldigt kluvet det där. Välj mellan ett nedkissat hem eller en blöjbärande 13-åring.
Än så länge kissar han ju "bara" i soffor och sängar, inte så dumt!
Det blir ju värre om han skulle drilla överallt, menar jag. 
Det finns ju alltid grader i helvetet.

Vilket fick mig att googla "grader i helvetet". Överst dyker då "Den gudomliga komedin" upp. Ja, humor hade ju onekligen hjälpt, men till slut fastnar ju skrattet i halsen. Och - visste du att "Mannen som slutade röka" av Tage Danielsson, är en fri bearbetning av ovanstående komedi?! 
Det är sånt man fattar om man har läst de gamla klassikerna; ett av mina numera borttagna livsmål. Det är liksom ingen idé att släpa på livsmål när man inte riktigt orkar med livet som det är just nu.

2 kommentarer:

Freja sa...

Jag skickar lite extra energi via cyberrymden!

Gunilla Byström sa...

Åh, tack! Det behövs verkligen. Men glöm inte att spara en hel del till dig själv : )