01 november, 2016

Deppigt värre

Jag önskar jag kunde sprudla av energi, men två nedkissade soffor på en dag tar liksom musten ur mig. Finns det ingen som kan hjääääälpaaaaaa?!
Det hjälper liksom inte att ha möten och prata om eländet.
Det hjälper inte att ha en alarmklocka som ska ringa varannan timme för att han ska gå på toa, för om han inte vill gå då, så går han inte.
Sociala berättelser ska ju funka?
Ja men kom hit och rita då... gör det bara. 
Om du känner tillräcklig energi för att göra det. Komsi komsi.
Annars skulle kanske Minirin dygnet runt hjälpa?
Jag är inte helt negativt inställd till den tanken.

Ja, vissa tycker tydligen att det är rart med barn som kissar. Själv tycker jag det räcker nu.

3 kommentarer:

Freja sa...

Önskar så att ni hittar hjälp och lösning <3

Ulricha sa...

Oj du... Att du orkar överhuvudtaget är en gåta för mig. Hoppas ni får hjälp och stöd innan du bränner alla ändar. Stor kram till dig!
U

Gunilla Byström sa...

Ja, jag kände mig lite klen igår. Ikväll lämnade jag honom i den tredje soffan. Jag jobbade två timmar. Var säker på att han skulle ha kissat ner den, men nej! den var torr! Halleluja!
Däremot slängde han en nyköpt vante i sjön idag så den är borta nu...